Helgen som gått
Jobbhelg
100 år sen
Saknaden....
Jag minns dagen, dagen den 14 mars 2012 som igår. Nåt som inte får hända, hände. Min storebror hittades död på sitt hotellrum i Thailand. När jag fick beskedet var det som att allt mitt blod rann ur mig. Jag ville bara ta bilen och köra in i en bergvägg. Sen började jag må illa. Ville kräkas.
Sen skulle jag ringa mamma och berätta. Hur berättar man att hennes son dött??? Att vi aldrig skulle få träffa honom igen. Vi samlades hemma hos oss. Mamma, pappa, Dianna, Jimmy, Robban, Jessica & Ronnie.
Har nästan inget minne av dom första dagarna. Växlade mellan sängen och soffan typ. Allt kändes så himla konstigt, orättvist och fel. Varför just han!
Dagarna gick och vi väntade på att han skulle flygas hem till Sverige så vi kunde se honom och ta ett sista farväl. När dagen kom var det nog den värsta dagen i mitt liv. Att se sin bror ligga i en kista vill ingen se. Så overkligt. Han kändes så liten, även fast han alltid varit lång och muskulös.
Vi satt där och jag ville aldrig gå. Ville aldrig lämna honom för jag visste att det skulle vara absolut sista gången jag fick se honom och ta på honom.
Han hade sin Thaiboxningsdräkt på sig och det var verkligen han som låg där. Någonstans hoppades jag på att det blivit nån förväxling. Att allt bara blivit fel och att brorsan min fortfarande levde.. Men desvärre var det inte så. Det var han. Han kropp. Själen hade lämnat.
Jag har funderat mycket på hur jag ska bearbeta sorgen. Det är inte lätt. Jag har svårt att ens acceptera att han faktiskt är borta. Svårt att prata om sorgen. För jag vill bara att han ska komma tillbaka. Det är så svårt.
Brorsan och jag har alltid varit nära varandra. Det är bara 1 år och 11 månader mellan oss så vi har liksom alltid varit syskon/kompisar. Han var den som alltid skulle ha koll på vilka jag var med, vilka killar jag träffade. Såg till att dom var schyssta. Och jag hade stenkoll på honom under några år när han var ute och härjade på nätterna.
Senaste åren har vi kommit nära varandra på annat sätt. Jag fick Tindra och han var först till förlossningen för att hälsa på. Bestämde mig snabbt att han skulle bli gudfar till henne..
Och när jag sen blev gravid igen och väntade Vincent blev lyckan total när han ringer och berättar att han ska bli pappa. Dianna var oxå gravid. Och vi skulle få barn nästan samtidigt. Barnen kom med exakt 3 veckors mellanrum. Vi gick på babysim tillsammans och vi har gått hur många barnvagnspromenader ihop. Pratade i telefonen flera gånger om dagen och sms, mms... Kontaken blev ännu tajtare.
Förra sommaren fyllde mamma 50 år och brorsan 30 år så då åkte vi allihopa till Turkiet på resa. En resa med mycket glädje, minnen och även en del tjafs. Tjafs som det blir när man åker många och med olika tankar och viljor. Men mestadels hade vi kul. Åkte jetski, vattensoffa efter båt...
För 1 år sen åkte mamma, brorsan och Neyo till Thailand och var där i 8 dagar, och när han kom hem var han helt fast i Thailand. Han har ju varit där 3 gånger innan men nu var han helt insnöad. Han skulle tillbaka. Oavsett vad. Han skulle dit och träna thaiboxning. Med nån eller utan. Spelade ingen roll. Och så åkte han den 10 mars 2012 och med sin kompis.
Jag minns fortfarande vår sista kram. Kramen jag fick innan han skulle åka. Man är ju alltid orolig när familj ska ut och resa, flyga m.m. Jag hade en elak känsla i kroppen men slog bort den och tänkte "skärp dig nu Camilla, det kommer gå bra"... Men det gjorde det inte och det värsta hände. Han kom aldrig hem igen. Inte levande...
Saknaden efter honom är så enorm, och ibland håller den på att äta upp mig. Jag försöker att leva vidare, men halva jag dog med honom. Och jag kommer aldrig att bli en hel människa igen.
Tänker mycket på hans son Neyo. En så fin kille som håller på att växa till en stor kille. En stor kille som nånstans saknar sin pappa så mycket. Och sin sambo, Dianna, som nu måste dra hela lasset själv. Även om vi försöker att hjälpa till så mycket vi kan så är hon ändå själv.
Tänker på att han missar så mycket. Han som älskade sin son över allt. Hoppas han finns någonstans och ser ändå... Från en annan plats...
Lite tankar från en lillasyster som saknar sin storebror..... Jimmy, förevigt älskad, föralltid saknad för den underbara människa du var.
Fredag och jobb hela helgen!
Helgen!
Min familj, mitt allt!
Livet!
Har alltid haft en supertajt kontakt med min bror. Pratade flera gånger om dagen och sågs flera gånger i veckan. Så den tomhet jag känner är fruktansvärd... Fy... Saknaden och bara tanken på att aldrig mer få se honom gör mig galen. Jag vill bara träffa honom. Det som var så självklart bara försvann. Varför??
6 månader har nu gått och min vardag måste på nått sett fungera igen. Har ju mina 2 älskade barn och min underbara älskling. Och min bror har ju en liten son som är 1 år och 10 månader. Och det är jag så himla glad över. Att han ändå på nåt sett lämnar nåt efter sig.
Min fina bror och han ögonsten Neyo <3
Bloggtorka!
Om två veckor börjar man jobba igen efter 1 år och 8 månaders mammaledigt. Vincent ska börja på dagis. Stooora killen nu ju. Kommer bli toppen för honom tror jag. Han älskar barn, att leka och busa. Min lilla terrorist. Nu ska han få utlopp för sin energi :)
Tindra kommer att se honom på dagarna eftersom dom är på samma dagis. Blir kanon.
Själv har man verkligen kommit igång med träning av mig själv. Och det känns suuuuper. 5 kilo har jag gått ner och har väl 5 kvar för att jag ska känna mig helt nöjd. Tyson är nöjd oxå för det powerwalkas många dagar i veckan :) Så snart snön försvinner så ska jag börja spåra igen med honom. Jag läääängtar efter våren nu så den får gärna ta och komma.
En tråkig nyhet är att min barndomsvän har gått bort. Endast 30 år gammal. Droger är skit och det är hemskt vad det förstör för många. Vissa klarar sig ur det och vissa fastnar. Usch.... Blir så ledsen när jag tänker på det. Så mycket minnen man har tillsammans. Så mycket saker vi gjort ihop. Man har verkligen hoppats på att hon skulle ta sig ur den där skiten... Men det var för starkt. Men nu slipper hon jaga och vara med om fler hemskheter....
Vila i frid fina fina Ida <3
Ska försöka vara mer aktiv här. Men lovar inget!
Hej hopp så länge!
Min stora tjej på nyår :)
Julen närmar sig
Jag längtar massor efter julen. Tycker den är sjukt mysig. Vi börjar kl 12 med jullunch hos svärföräldrarna och så lite julklappar sen efter Kalle Anka så går vi hem till oss. Och till oss kommer sen min pappa. Min mamma, bror och brorson åker till Thailand nu den 16:e och tanken är att dom ska komma hem den 24:e så är det inga förseningar så kommer dom oxå :) Hos oss äter vi ingen julmat längre utan vi köper och äter det som vi är sugna på. Mycket bra tycker jag. Julmaten är ju typ inte ens god. Jo skinkan men det ska vi göra :)
Tyson min finaste har fyllt 8 år! My god!! Han är numera veteran. Kan man inte tro. Piggelin är han iaf och jag hoppas han hänger med i många år till. Bästa hunden som finns!
I julbak har vi hunnit med att baka lussebullar, pepparkakshus, knäck. Och ska försöka hinna med att göra bountybollar snart oxå. Sjuuukt goda :)
Börjar oxå känna att det drar ihop sig med jobbet. Än är det 3 månader kvar men vad är det liksom? Varit hemma i 1,5 år. Men ändå skönt att komma tillbaka.
Min sambo pluggar till elektriker och det går asbra. Hans betyg är typ bara MVG så det bådar gott. Kommer bli så himla bra när han är klar. Han är klar med 1 termin nu och har lite jullov.
Bara snön som fattas. Det vill jag ha så allt slipper bli så förbaskat skitit och barnen måste ju få åka pulka. Komsi komsi snön
Själv har man kommit igång ordentligt med träning och det ger ju resultat oxå. 3kg ner och 5kg kvar :) Promenader varje dag gör susen. Och Tyson är jätteglad. Bästa promenadsällskapet ju. haha :)
Att älska sin hund
Jag tänker tillbaka hur allt var när han var valp. Hur mycket jag har förändrats, hur mycket våra liv har förändrats och Tyson har JÄMT bara gillat läget. Anpassat sig så sjukt bra hela tiden. Förstå själv att från att alltid vara i fokus och den enda, till att få två människobarn att älska. Och som han älskar dom! Jag blir så himla varm i hjärtat när jag ser Tyson och Tindra. Dom är oskiljaktliga. Att ens tänka tanken att inte få se dom ihop alltid, det smärtar. Tyson ska ju alltid vara vid vår sida. Som möter oss i dörren HUR GLAD SOM HELST! Skrattar som bara han kan..
Sen är jag rädd. Rädd att inte våga skaffa en ny hund så småningom. För ingen kommer vara som Tyson. Vill jag ens ha en hund då? Det är ju min Tyson jag älskar. Hans ögon jag känner...
Nä nu ska jag snusa på min underbara hund och njuta av att jag faktiskt har sån tur som har just honom som min hund, vår hund. Bästa hunden som finns!
Min familj
Tiden går så himla fort och i skrivandes stund så är Vincent 10,5 månad och Tindra är 3,5 år. Tyson fyller 8 i december och Lucifer är 8,5 år..
Våra dagar numera ser ut som så att jag kl 9 lämnar Tindra på dagis och hämtar kl 15. Däremellan har Vincent, jag och Tyson vår tid. Ibland får Tyson bli kvar hemma, och ibland får han följa med. Men jag känner att när jag fick barn nr så uppskattar jag mer att ha kvaltitetstid med Tyson. Alltså jag uppskattar mer att sticka iväg med honom själv så jag kan lägga 100% på honom. Inta ha nåt barn att passa oxå :) Då måste man anpassa träningen när Vincent sover och så.. Tyson hänger alltid mmed mig när jag joggar och det älskar han.. Sen spårar vi ju en del och han är så underbar min hund. Duktig duktig! Däremot har lydnadsträningen inte legat på 10 i topp... Har tränat det mycket sparsamt... Men jag saknar det inte heller så mycket. Ibland får jag ett ryck och åker till Brukshundsklubben och kör igenom ett pass..
Känner just nu att jag är enormt trött på hundvärlden och jag känner såååå mycket att det är tur jag har en så underbar familj och även icke-hundmänniskor så jag kan fokusera på annat... Tänk om man inte hade det???
Nu ser jag fram emot en underbar höst med många långpromenader i skogen i jaktenn på svamp :) Det är livet :)
Höst?
Vincent växer och tiden går så himla fort. Han blir 10 månader imorgon. Och Tindra har precis börjat på den stora avdelningen på dagis nu. Min stora tjej... Hon är 3,5 år nu. Mina bebisar börjar bli barn.. Vad händer med tiden.. Och Tyson den lilla gubben, han blir 8 år nu i december. Valpen liksom??
Och sen har jag fått en student som sambo. Japp! Han började plugga i måndags till Elektiker. Passar honom hur bra som helst. Man ska verkligen slå slag i saken om man vill komma nån vart. Inte gå kvar bara för att det är bekvämt.. Jag börjar ju jobba i mars... Får se hur länge det blir.. Är oxå sugen på att byta jobb. Håller på att luska runt lite. Får se vad som händer.
Nu ska jag iaf njuta av hösten och vara mycket ute i skogen. Andas frisk luft, plocka svamp och bara vara... Äta goda grytor och dricka fina kraftiga röda viner. Nu är rosévinet förbi :)
Turkiet!!
Midsommarafton spenderades på älsklings landställe. Vi hade bra väder hela dagen så vi var ute från att vi kom till vi åkte hem. UNDERBART!!
Nä nu måste jag kika igenom väskan en sista gång så man vekligen har allt... Lägger in lite kort från midsommar
Hej då hälsar vi!
Helgutflykt
På kvällen sen så grillade vi och spelade kubb. Drack lite vin och surrade. Trevligt!
Hemfärden mot sthlm gick hyfsat bra. Vincent var lite smågrining första biten... Men det var sköööönt att komma hem :)
Idag har jag varit och fixat mina naglar. Helnöjd blev jag. Blir fint inför våran resa till Turkiet :) Nu ska jag natta lite barn
Tjing!
Helt plötsligt gillar jag att springa
Är nu ute 2-3 ggr i veckan och springer och jag gillar det massor. Inte älskar men gillar :)
Och träningsvärken idag är underbart skön. Inte ont men det känns.
Nu ser jag fram emot en långledighet med min finaste och våra barn. Har massa skojsiga saker inplanerat. Känns kul.. Sen att det ska vara sol alla dagar typ känns underbart!!! Me love summer <3
Grillat är godast
Dagen annars har varit seg... Vilat med Vincent när han sovit på dagen. Riktigt skönt faktiskt att inte alltid vara på språng. Är så galet glad över mina barn. Blir lycklig när jag tittar på dom... Och världens bästa pappa har dom :)
En riktigt ohundig dag
Sen lekplatsen jag pratade om i ett tidigare inlägg blev det inget av... Rutschkanan är puts väck men inget annat ist... Får väl se om det kommer nåt imorgon. Annars är det skit tråkigt ju...
Vi har precis bytt bilstol nu oxå till Tindra, så nu åker hon framåt :) She is proud! En stoooor tjej. haha
Dom bygger nytt
Idag ska jag hem till en kompis och fira att hon fyller år. Eftersom vi är några stycken som är mammalediga så kör vi detta dagtid.. Trevligt!
Igår var vi ute i spåret och joggade 3 km. Kändes så himla skönt och rundan var härlig.. Så den blir det nog nu vi kör på...
Hej hopp allihopa!
Snaaaart
Sen ser jag fram emot att komma hem och laga lite mat, för senare ikväll ska jag ut i joggingspåret. Japp! MINST 2ggr per vecka är det som gäller nu. Måste komma i lite form nu. Drar ju till Turkiet om 1 månad...
Och jag som redan är less på alla getingar. I Turkiet finns det MASSOR tydligen.. Jaja...
Här hemma blir det el-racket på dom äckliga krypen.. BLÄÄÄÄ!!!!